Det var som när vi var små med skillnaden att vi gick fort mellan karusellerna istället för att springa. Med undantag för den första gången jag och Oscar åkt Balder, då sprang vi till kön. Vi hade lite av en strategi. Vilka karuseller vi skulle åka, hur många gånger vi skulle åka de på rad, vart var det kortast kö, när skulle lunch och glass hinnas med. (För vi åt faktiskt också, men snabbt) Det blir så när vi är på nöjesfält. Så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Vissa karuseller ansågs inte värda att åka (mest av brorsorna), men eftersom det var min examenspresent fick jag och slänggungorna iaf :)
Det var två aktiva dagar, för att åka på nöjesfält och ta det lugnt, det existerar inte i vår världsbild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar